Pedagogik

Fokus för skolans arbete är läroplanens centrala innehåll och kunskapsmål och all undervisning planeras så att eleverna skall få många möjligheter att utvecklas i riktning mot målen. Våra lärare låter sig inspireras av progressiva teorier, pedagogisk forskning och alternativa skolor runt om världen, med syfte att skapa en pedagogisk modell som inspirerar och aktiverar eleverna. Målet är ett lustfyllt lärande på djupet och att eleverna får utveckla de komptenser och förmågor som de behöver för ett rikt och givande vuxenliv.

Aktiva elever

Backa Friskolas pedagogik bygger på idén att kunskaper behöver förankras praktiskt för att verkligen sjunka in på djupet och att lärande som har en koppling till den verklighet som eleverna möter i sin vardag blir mer begriplig och motiverad än lärande som endast sker i klassrummet. Vi utgår från att eleverna är nyfikna på sin omvärld och sig själva och att alla elever har möjlighet att nå läroplanens mål under rätt förutsättningar. Vi kommer att använda beprövade undervisningsmetoder som aktiverar och motiverar elever att ta ansvar för sin lärande process. Aktiva elever som söker kunskap med ledning och stöd från engagerade lärare, istället för passiva elever och lärare som förmedlar färdig kunskap, är det vi strävar efter.

Backa Friskola förespråkar en pedagogik som utgår från elevernas egna intressen och frågeställningar och bygger vidare därifrån, med mycket utrymme för självstsändigt arbete och projektarbeten. Vi ser ingen motsättning mellan den här pedagogiska idéen och läroplanen, snarare tvärtom. Så som vi tolkar läroplanen så bygger läroplanen på en tilltro till elevers kompetens och lust att lära. Läroplanenens mål är självständigt tänkande, förmåga att analysera, att förstå samband, att resonera, att argumentera, att uttrycka egna åsikter och att basera sina åsikter och idéer på vetenskapliga fakta. Med andra ord syftar läroplanen till ett djuplärande och målen är inriktade på kompetenser och förmågor, inte på faktakunskaper.

Ett paradigm skifte behövs

Forskning visar att mycket av den undervisning som sker i skolan idag inte egentligen stödjer eleverna att utveckla den här typen av kompetenser och förmågor eftersom undervisningen ofta är traditionsbunden och har fastnat i ett upprepande av ytliga faktakunskaper. Vi vill arbeta för att hitta andra metoder för att möta målen. Teori och faktakunskaper är viktiga men skall utgöra en grund för att arbeta undersökande och skall förankras och fördjupas genom att användas praktiskt.

På Backa Friskola anser vi att ett pardigmskifte inom undervisning är nödvändig och vi vill bidra till detta skifte. Pedagogiken kommer därför att vara innovativ och nytänkande. Vi anställer lärare som vill använda sin pedagogiska kompetens, kunnande och erfarenhet för att undersöka nya, alternativa sätt att lära och som inte är nöjda med att upprepa föregående generationers pedagogiska arbetssätt.

Progressiv pedagogik

Redan under 1800-talet formulerade John Dewey sina tankar om proggresiv pedagogik – en pedagogik som är förankrad i verkligheten, som utgår från elevernas förkunskaper, intressen och behov, som aktiverar eleverna och gör dem delaktiga i och ansvariga för sitt lärande, och som har som syfte att träna upp komptenser och förmågor som är till nytta för eleverna i sitt nuvarande och framtida liv. Deweys, och efterföljande forskares progressiva idéer har fått stor spridning i skolans värld och har påverkat skolpolitiker och lärare världen över. Dessa idéer har också bidragit starkt till den läroplan som Sverige har idag.

Ändå har det visat sig svårt för skolan som helhet att bryta sig fri från den traditionella undervisningens struktur: en lärare som förmedlar kunskap från en position av makt, och elever som passiva mottagare av en ytlig kunskap, som många till stora delar glömmer bort så snart provet är skrivet. Forskning visar att det ofta är yttre faktorer såsom bristande resurser, stora klasser, schemastrukturen, klassrummens design, med mera som leder till att även lärare som vill använda sig av mer proggresiva metoder upplever att de inte kan förverkliga det i praktiken.

Många elever upplever uttråkning och skoltrötthet idag och deras motivation för lärandet är oftast antingen lågt eller baserad på önskan att få bra betyg. Vi önskar att skapa en skola som bidrar till att hos eleverna stärka en inre motivation som bygger på själva lusten att lära och där eleverna får uppleva glädjen av att upptäcka, förstå och skapa. Vi tror, med stöd av modern forskning, att detta görs bäst genom ett öppet klassrumsklimat där dialog och samarbete är en självklarhet och där eleverna och lärarna arbetar tillsammans för att lösa uppgifter och upptäcka nya kunskaper.